Corona på Korvatunturi
Coronalarmet
“Situationen har förändrats otroligt snabbt. Coronaviruset har slagit till här på Korvatunturi, fastän vi trodde att vi fantasifigurer var immuna”, funderar chefsläkarnissen efter sin avdelningsrond. “Jag måste sammankalla sjukhuspersonalen, och Tomtefar också”, avgör han.
“Välkommen till vår lägesöversikt, bästa sjukhuskollegor. Och ett särskilt stort välkommen till Tomtefar. Jag har bjudit in er hit för att diskutera den mycket oroande spridningen av den här nya sjukdomen”, inledde chefsläkarnissen. “Många av våra nissar har redan blivit sjuka. Här på Korvatunturi har vi upptäckt smitta åtminstone i snickeriverkstaden och på avdelningarna för stickade varor och elektronik, och ute i världen har ganska många underrättelsenissar blivit sjuka. Jag är väldigt orolig. Om spridningen fortsätter i den här takten är hela julen hotad!”
Ett sorl spred sig i salen. Ingen lyssnade på vad någon annan sa, men man kunde höra lösryckta meningar, såsom “det är säkert de där underrättelsenissarnas fel, sprider smittor från andra länder, varför kan de inte...” eller “jag tror det är de från IT-verkstan, de var ju på en internationell tomtekonferens förra månaden och där...”. “Du milde tid...” började Tomtefar, innan han avbröts av en hostattack, “sluta slänga runt en massa anklagelser”. Han visste inte om han skulle skratta eller gråta. “Ibland är ni ju precis som människorna. Hörde ni inte att hela julen är i fara. Det får inte... harkel, host...” Han fortsatte prata med ostadig röst men tvingades hela tiden fokusera på att andas.
De församlade på tomtesjukhuset tystnade. Läkarnissarna tittade först oroligt på Tomtefar och utbytte sedan menande blickar. “Vi måste avbryta det här mötet genast”, sa chefsläkarnissen. “Det verkar som att Tomtefar blivit sjuk. Gå hem, allihop. Vi skickar ut instruktioner senare i dag via Tomtekanalen. Tomtefar kommer att genomgå noggranna undersökningar och tester. Det kan hända att vi tvingas införa stränga regler för umgänget i hela Tomtelandet för att förhindra att sjukdomen sprids. Vi måste rädda julen.”
Kvällsmat på sjukhuset
“Tack för att jag fick vård så snabbt”, sa Tomtefar med svag och hes röst samma kväll på sjukhuset. Två sjukskötarnissar, en pojke och en flicka som Tomtefar tyckte såg väldigt unga ut, stökade omkring i rummet iklädda skyddsutrustning. De höjde upp huvudändan på Tomtefars säng för att göra det lättare för honom att äta sin kvällsmat, samtidigt som de kontrollerade värdena från olika sensorer som var kopplade till Tomtefar på en skärm.
“Naturligtvis tar vi hand om dig, precis som alla våra andra patienter. Du är ju en viktig och kär person för oss alla här i Tomtelandet. All vår verksamhet har ju egentligen utvecklats och utvecklas fortfarande under din ledning. Spridandet av vårt glädjebudskap över världen. Att glädja människorna och ge dem frid i hjärtat åtminstone en gång om året. Det finns ingen viktigare uppgift. Och på det här sättet får vi också göra en insats för det här”, sa sjukskötarnissarna med en mun.
“Hmm, det var ju trevligt att höra. Och kanske kommer coronakrisen mitt i allt elände också att föra med sig någonting gott för mänskligheten”, funderade Tomtefar.
“Just det”, sa tomtepojken ivrigt. “Vi har pratat mycket om det här under våra träffar för unga nissar och på Elfsbook”, berättade han. Flickan blev ivrig hon också: “Coronaviruset har fått både människorna och oss här i Tomtelandet att stanna upp och enas inför ett gemensamt hot. I takt med att sjukdomen drar fram över världen har vi verkligen insett hur allvarligt hotet är. Få anser väl längre att åtgärderna för att stoppa spridningen skulle vara onödiga. Viruset har spridit sig så snabbt att nästan alla påverkas i någon utsträckning på en och samma gång”, sa hon, samtidigt som hon räckte fram skålar med kanel och socker till Tomtefars gröt.
“Många som i början inte ens ville tro på att viruset fanns har nu fått inse att förnekande av virusets existens, idéer om genetisk överlägsenhet, en överlägsen attityd, att skylla på andra, politiska uppfattningar och allt sådant inte påverkar viruset. Det lyssnar inte. Det struntar i om du har pengar, vilken ställning du har och vem du känner. Det bryr sig inte om arméer eller vapenarsenaler. Viruset behandlar alla lika. Och det finns ingen medicin mot det ännu”, fortsatte pojken bakom sitt andningsskydd, samtidigt som han justerade flödet i syrgasslangen som ledde till Tomtefars näsa.
“Ni är kloka, ni”, sa Tomtefar samtidigt som han svalde det sista av efterrättsjultårtan och sköljde ner den med varm choklad. “Jag tror också att vi nu kan vara vid en sådan punkt i mänsklighetens utveckling där vi kan skapa någonting positivt genom kampen mot det här viruset.”
Tomtemor och världsfreden
“Hur mår du i dag då, älskling?”, frågade Tomtemor när hon för tredje dagen i rad steg in i Tomtefars rum på sjukhuset. På stolar som placerats ut i rummet med ordentligt säkerhetsavstånd satt flera medlemmar av Tomterådet och även de två sjukskötarnissarna. Alla bar munskydd, men ingen hade längre full skyddsutrustning. “Jag mår bara bra”, svarade Tomtefar. Han försökte verka lite piggare än han egentligen kände sig. “Jag tycks ha klarat mig med blotta förskräckelsen. Coronatestet var negativt. Det var visst bara en liten förkylning, men rösten är fortfarande lite ansträngd. Jag är inne för observation ännu i dag”, fortsatte han.
“Tomtefar blev så inspirerad av ett samtal med de här unga sjukskötarnissarna att han bjöd in oss hit för att diskutera hur coronaviruset skulle kunna leda till något bra för mänskligheten och även för oss här i Tomtelandet. Du får gärna delta du med”, förklarade Tomterådets ordförande, samtidigt som den unge tomtepojken erbjöd Tomtemor sin stol och kilade iväg för att hämta en ny till sig själv.
“Vi har identifierat fyra saker som måste ske för att människorna och mänskligheten ska kunna ta nästa steg i utvecklingen. Tre av dem har enligt vår uppfattning redan förverkligats. För det första har människornas allmänna och teknisk-vetenskapliga kunnande nått en så hög nivå att det inte längre finns någon gräns för hur mycket livsmedel och annat som kan produceras. För det andra kan både människor och varor förflytta sig snabbt, och för det tredje kan information i digital form nå nästan alla människor på hela jorden, till och med nästan samtidigt”, sammanfattade Tomterådets sekreterare, som fört anteckningar.
“Dessa faktorer skapar förutsättningar för en värld där mänskligheten kan gå framåt i sin utveckling som en enda enhetlig och jämlik gemenskap. Pandemin skulle följas av en fredligare tid. Det skulle råda fred över hela jorden, Pax Mundi. Det innebär inte att allt stannar upp, utan att det sker en utveckling där man strävar efter att gå framåt samtidigt som man bevarar balansen och rättvisan och tar hänsyn också till andra arter, såväl djur som växter”, förklarade hela resten av gruppen med en mun (Tomtefar med några hostningar). Alla talade i mun på varandra, som tomtarna ofta gör. Tomtemor kunde ändå uppfatta det viktigaste genom kakofonin.
“Men ni tycker alltså att mänskligheten ännu saknar något?”, sa hon, samtidigt som hon plockade fram skärgårdsbröd, siktartar, pepparkakor, jultårtor, dadelkaka och glögg ur en medhavd korg. “Ni pratade om fyra saker. Nu har ni bara nämnt tre. Jag tror nästan jag kan gissa vad den fjärde är, men berätta ni. Först ska vi i alla fall dela broderligt på de här godsakerna”, sa hon och nickade uppmuntrande mot de två sjukskötarnissarna.
Den fjärde biten avgör
Sjukskötarnissarnas förklaring och den påföljande diskussionen sammanfattades av sekreterarnissen ungefär så här:
Den fjärde faktorn som behövs för fred på jorden finns mellan öronen på människorna. Människan befinner sig på ett kontinuum i djurrikets och livets evolution. Människokroppens uppbyggnad, liksom individens utveckling från embryot till födelsen, är genom urgamla genetiska band knutna till själva livets uppkomst och utveckling på jorden.
Tyvärr har många individer och grupper i mänsklighetens förflutna och även i dagens värld ansett sig ha en särställning och särskilda rättigheter på jorden och i förhållande till andra människor. En del människor tror fortfarande att de har rätt till ett bättre öde än andra till och med efter döden. Särskilda rättigheter i skaparens eller livets ögon!
Det kan ibland kännas svårt att se hur den fjärde faktorn ska kunna förverkligas. Mänskligheten har under årtusendenas lopp tagit fram idéer och skrivit böcker om hur man kan få ett gott liv och bygga upp ett rättvist samhälle. Det råder ingen brist på synpunkter och försök. Om man har lyckats bevisa något är det nog det att det inte bara finns en enda sanning. Varje människa är viktig som individ, och var och en är också ett nytt försök av naturen och livet att hitta ännu bättre vägar.
För att nya vägar framåt ska kunna öppnas krävs att fler individer förändrar sitt tänkande. Färre ryggmärgsreaktioner och mer respekt för både egna och andras tankar och känslor. Och framför allt mer agerande i enlighet med de nya tankarna och värderingarna. När det finns fler sådana individer kan vi bygga bättre samhällen, och genom samarbete mellan dessa samhällen kan vi skapa en bättre värld och bidra till ett välmående jordklot och fred.
“Det var intressant att prata med er”, konstaterade Tomtemor när diskussionen var slut. “Jag har här under seklernas lopp skrivit ett och annat om dessa teman. Ofta när Tomtefar varit ute på sina rundor och jag själv känt mig inspirerad av feststämningen och dagarna som börjar blir längre. Där finns lite dikter också, men vi låter dem vara. Nu när vi har diskuterat mänsklighetens utveckling och framtid skulle jag kunna ge er mitt recept på den fjärde faktorn”, föreslog hon. “Det är inte så långt. Till julen kan man ju aldrig få för många recept”, log Tomtemor och skickade samtidigt sin medhavda konfektask på en sista runda bland de församlade.
*) Ur sången Lite grann från ovan av Lasse Dahlquist
“Är det verkligen du som skrivit det här, mor?”, frågade Tomtefar med illa dold häpnad på kvällen sedan han hemförlovats från sjukhuset. “Visst har jag det”, sa mor, lätt förolämpad av Tomtefars uppenbara förvåning. “Allt ljus i världen kommer ju inte från ett och samma ställe. Alla, såväl människorna som vi i Tomtelandet, har egna tankar och ett eget liv att leva. Vars och ens liv påverkar också alla andras. Ju fler ljus som lyser i världen, desto ljusare är vägen framåt för oss alla”, sammanfattade hon och klappade Tomtefar på kinden.
“Nu, min älskling, ska du koncentrera dig på att bli frisk. Du och alla julens tankar och traditioner är en viktig vägvisare för så många barn, och även vuxna, över hela världen. Julen är snart här igen. Alla människor behöver förebilder. Jultomten representerar osjälviskhet, omsorg, närhet och vänskaplighet mellan alla människor och folk. Och det att du bara är en fantasifigur är en stor resurs. Det gör dig till en opartisk ambassadör för godheten över hela jorden.”